Tack för att du vill gå till botten med det vetenskapliga underlaget.

Bakgrund

Kostnaden för psykisk ohälsa och stress har ökat med 500% de senaste 10 åren. Våra studier visar att 15% av befolkningen präglas av ett negativt perfektionistiskt tankemönster – en av de främsta orsakerna till stress och utbrändhet. Ambitionprofile har utvecklat en metod som ersätter detta mönster med hållbar perfektionism, vilket kan bidra till att minska den psykiska ohälsan i samhället.


Negativ perfektionism

Negativ perfektionism är ett tankemönster som leder till extrem stress och psykisk ohälsa. När individen ständigt jagar ouppnåeliga krav ökar risken för utbrändhet. Vi kan identifiera detta tankemönster flera år tidigare än vad som är möjligt idag.

 

Hållbar perfektionism

För att de 15% människor som präglas av negativ perfektionism ska nå en hållbar prestation krävs en förändrad syn på krav och prestation. Vår metod hjälper till att bryta det negativa mönstret och ersätta det med en hållbar perfektionism.


En global stresspandemi – den negativa perfektionismens pris

Ökat samhällstryck och sociala mediers påverkan har intensifierat perfektionismens negativa effekt på den mentala hälsan, vilket tydliggör behovet av tidiga och effektiva insatser.

Bakgrund

Perfektionismen kan ha blivit en starkare prediktor för mental hälsa under de senaste decennierna. Det finns viss evidens för att maladaptiv perfektionism har blivit vanligare bland senare generationer. En meta-analys publicerad i Psychological Bulletin analyserade data från över 41 000 amerikanska, kanadensiska och brittiska college-studenter och fann att frekvensen av självinriktad, annan-inriktad och socialt föreskriven perfektionism linjärt ökade sedan slutet av 1980-talet i västerländska länder (Curran & Hill, 2019). I samma anda genomförde en meta-analys av Smith et al. (2019) på studier som inkorporerar både MPS och FMPS och upptäckte att perfektionismen har ökat under de senaste 25 åren. En möjlig förklaring till denna trend är det ökande trycket som unga människor möter för att lyckas akademiskt och professionellt, samt uppkomsten av sociala medier och den ständiga jämförelsen och självpresentationen som det främjar.

Med hänvisning till Egan et al. (2011) och Curran och Hill (2019) påpekade Smith et al. (2019) att:

"Because of the rise in perfectionism over time and its suggested role in maintaining serious mental health problems, interventions are needed in order to address maladaptive perfectionism. "

Perfektionism

(Flett & Hewitt, 2006; Frost et al., 1990). Genom att göra en åtskillnad mellan adaptiv och maladaptiv perfektionism kan förmågan att förutsäga stress, utbrändhet och prestanda väsentligt förbättras. Maladaptiv perfektionism återspeglar en kritisk bedömning av ens prestation och en stark oro över misstag och brister. Maladaptiva perfektionister tenderar att uppleva höga nivåer av självinfört tryck för att uppfylla sina egna förväntningar, vilket kan leda till stress och utbrändhet (Flaxman et al., 2012). Det finns således två komponenter som spelar en roll i maladaptiv perfektionism: 

1. Självinförda standarder som är så höga att de är mycket osannolika att uppnås, och 

2. En negativ reaktion baserad på prestationsbaserat självförtroende (Hewitt & Flett, 1991). 

Prestationsbaserad självkänsla grundar sig på ens prestationer och framgångar i att uppnå externa mål snarare än på ens inneboende värde som person (Stoeber, 2014). Individer med höga nivåer av maladaptiv perfektionism tenderar att knyta sitt självvärde till sin prestation och sina prestationer, vilket kan vara skadligt för deras mentala hälsa (Flett et al., 1991b; Stoeber & Otto, 2006).

 

Maladaptiv perfektionism

Det finns en inneboende relation mellan maladaptiv perfektionism och prestationsbaserad självkänsla. Personer med höga nivåer av maladaptiv perfektionism binder ofta sitt självvärde till sin prestation och sina framgångar, vilket leder till en cykel av strävan efter perfektion och känslan av otillräcklighet när de inte når upp till sina höga standarder. Detta kan leda till en konstant känsla av press att prestera och en rädsla för misslyckande, vilket kan vara skadligt för mental hälsa och välbefinnande.

Maladaptiv perfektionism korrelerar med en rad negativa utfall, inklusive:

  1. Ångest och depression: Individer med maladaptiv perfektionism är mer benägna att uppleva symptom på ångest och depression (Suh et al., 2023).
  2. Riskundvikande och uppskjutande: Maladaptiv perfektionism är förknippad med en tendens att undvika att ta risker eller prova nya saker, vilket leder till uppskjutande och missade möjligheter (Stoeber & Otto, 2006).
  3. Lågt självförtroende: Maladaptiv perfektionism kan leda till negativa självvärderingar, vilket i sin tur kan leda till lågt självförtroende (Hewitt & Flett, 1991).
  4. Relationsproblem: Individer med maladaptiv perfektionism kan ha svårt att upprätthålla tillfredsställande relationer på grund av sin tendens att sätta orealistiskt höga standarder för sig själva och andra (Stoeber & Otto, 2006).
  5. Nedsatt prestation: Maladaptiv perfektionism kan försämra prestationen i uppgifter på grund av en tendens att fokusera på misstag och undvika att ta risker (Stoeber & Otto, 2006).

 

Aspekterna av maladaptiv perfektionism som kan anses vara relevanta på arbetsplatsen.

Arbetsplatsdynamiken förvärrar ofta drag av maladaptiv perfektionism, vilket påverkar produktivitet och välbefinnande genom en rädsla för misstag och en oförmåga att delegera.

  • Orealistiska standarder: Att sätta orealistiska eller perfektionistiska standarder för sig själv, vilket kan leda till konstant besvikelse, frustration och en känsla av misslyckande (Frost et al., 1990).
  • Other-oriented perfectionism: Att fokusera på extern validering eller godkännande från andra istället för interna standarder, vilket potentiellt kan leda till beroende av andra människors åsikter och brist på självförtroende (Hewitt & Flett, 1991).
  • För upptagen med perfektion: En besatt och obeveklig fokusering på att uppnå perfektion, vilket kan ta upp överdrivet mycket tid, energi och uppmärksamhet och störa andra viktiga områden i livet, såsom relationer, hälsa och övergripande välbefinnande (Flett et al., 2012).
  • Oro för misstag: En paralyserande rädsla för att göra misstag, misslyckas med att uppfylla förväntningar eller få negativ feedback, vilket kan leda till undvikande eller uppskjutande och hindra personlig tillväxt och lärande (Frost et al., 1990).
  • Oförmåga att delegera: En ovilja att delegera uppgifter eller ansvar till andra, på grund av oro för arbetets kvalitet eller behovet av kontroll, vilket kan leda till utbrändhet och minskad total produktivitet (Hamachek, 1978).
  • Svårigheter med feedback: Svårigheter att ta emot konstruktiv feedback eller kritik, på grund av rädsla för misslyckande eller avslag, vilket kan hämma personlig utveckling och tillväxt genom att begränsa möjligheterna till förbättring (Ashby & Rice, 2002).
  • Oförmåga att slappna av: Oförmåga att koppla av eller njuta av fritid på grund av en konstant upptagenhet med arbete eller prestation, vilket kan bidra till ökad stress, utbrändhet och minskat övergripande välbefinnande (Chang et al., 2004).
  • Självkritik: Tendensen att bedöma och döma sig själv hårt, ofta fokusera på personliga brister, misstag eller upplevda otillräckligheter, vilket kan påverka självkänsla och mental hälsa negativt (Dunkley et al., 2003).
  • Svårigheter med ofullkomlighet hos andra: Svårigheter att acceptera ofullkomlighet hos andra (baserat på orealistiska standarder), vilket leder till hård bedömning och ansträngda relationer, vilket potentiellt kan orsaka social isolering eller konflikt (Hewitt & Flett, 1991).
  • Prestationsbaserad självkänsla: Refererar till en individs känsla av självvärde eller värde som är baserat på deras uppfattade förmåga att uppfylla vissa standarder eller uppnå vissa mål, vilket gör deras självförtroende sårbart för fluktuationer baserade på externa prestationer, såsom akademisk eller atletisk framgång, karriärprestationer eller social status (Crocker & Wolfe, 2001).
  • Svårigheter att be om hjälp: Svårigheter att söka hjälp eller stöd, vilket leder till en känsla av att vara överväldigad och eventuellt förvärrar problem genom att försöka hantera dem självständigt utan att söka nödvändig hjälp (Shafran et al., 2010).
  • Överdrivet behov av kontroll: Refererar till en individs önskan eller motivation att ha inflytande eller auktoritet över sin miljö, händelser eller andra människor, vilket kan leda till mikrohantering, överdriven stress och svårigheter i mellanmänskliga relationer (Flett et al., 2001).


Perfektionism är mer relevant än någonsin

Perfektionism kan ha blivit en starkare prediktor för mental hälsa under de senaste decennierna.

Det finns viss evidens som antyder att maladaptiv perfektionism har blivit vanligare bland senare generationer. En meta-analys publicerad i Psychological Bulletin analyserade data från över 41 000 amerikanska, kanadensiska och brittiska college-studenter och fann att frekvensen av självinriktad, annan-inriktad och socialt föreskriven perfektionism linjärt ökade sedan slutet av 1980-talet i västerländska länder (Curran & Hill, 2019). I samma anda, en meta-analys genomförd av Smith et al. (2019) på studier som inkorporerar både MPS och FMPS avslöjade att perfektionism har ökat under de senaste 25 åren. En möjlig förklaring till denna trend är det ökande trycket som unga människor möter för att lyckas akademiskt och professionellt, samt uppkomsten av sociala medier och den ständiga jämförelsen och självpresentationen som det främjar.

 

*Validering av Ambitionprofile

Ambitionprofile har validerats i en studie på ett urval av arbetande i USA. Karakteristiken för urvalet beskrivs här, tillsammans med faktorstrukturen och tillförlitligheten till Ambitionprofile.

Urval

Det använda urvalet är ett icke-sannolikhetskvotsurval, där svar samlades in genom en tjänst som förbinder forskare med personer som är villiga att delta i studier som denna på först-till-kvarn-basis, och kvoter på 50% kvinnor och 50% män sattes. Det använda urvalet bestod av 722 anställda och engelsktalande vuxna från USA. Urvalet delades slumpmässigt in i två delar (urval ”A” och ”B”) för korsvalideringsändamål. Urval A användes för att skapa modellen, och Urval B användes för att bekräfta modellen. Det kombinerade urvalet användes för att erhålla poängtillförlitligheter, korrelationer och normer. Jobbtitlarna var mycket varierade. Fördelningen av urvalsdeltagarna enligt kön, åldersgrupp och ras/etnicitet beskrivs i tabellen nedan.

Dem

Sex

Age Group

Race/Ethnicity

Smp

F

M

Not

18-24

25-29

30-34

35-39

40-49

50-59

60+

A/P

B

L

NA

W

Mx

A

184

176

1

27

59

85

56

78

37

19

32

30

27

1

262

9

B

184

173

4

28

58

73

69

72

40

21

29

36

26

1

263

6

T

368

349

5

55

117

158

125

150

77

40

61

66

53

2

525

15


NOTES: Dem=Demographic, Smp=Sample, A=Sample “A”, B=Sample “B”, T= Total sample,  F=Female, M=Male, Not=Sex not indicated, A/P=Asian or Pacific American, B=Black, L=Latino, NA=Native American, W=White, Mx= Mixed Race.

Faktorstruktur

Faktorstrukturen för Ambitionprofile erhölls från en utforskande faktoranalys av en uppsättning av 24 objekt avsedda att mäta beteenden relaterade till risken för utbrändet. Denna analys genomfördes på Urval A, vilket resulterade i fem faktorer: Maladaptiv perfektionism, Driv, Kontrollbehov, Överbelastning och Självomsorg. Indicerna för anpassning var: RMSEA: .08 och TLI: .88. Faktorstrukturen replikerades på Urval B genom att använda en procedur för bekräftande faktoranalys. I den bekräftande studien var anpassningsindikatorerna: RMSEA: .08, TLI: .88 och CFI: .90.


Referenser

Ashby, J. S., & Rice, K. G. (2002). Perfectionism, dysfunctional attitudes, and self-esteem: A structural equations analysis. Journal of Counseling & Development, 80(2), 197–203. https://doi.org/10.1002/j.1556-6678.2002.tb00183.x

Chang, E. C., Banks, K.R., & Watkins, A. F. (2004). How adaptive and maladaptive perfectionism relate to positive and negative psychological functioning: Testing a stress-mediation model in Black and White female college students.  Scholarship, 1. https://digitalcommons.iwu.edu/psych_scholarship/1

Curran, T., & Hill, A. P. (2019). Perfectionism is increasing over time: A meta-analysis of birth cohort differences from 1989 to 2016. Psychological Bulletin, 145(4), 410-429. https://doi.org/10.1037/bul0000138

Crocker, J., & Wolfe, C. T. (2001). Contingencies of self-worth. Psychological Review, 108(3), 593-623. https://doi.org/10.1037/0033-295x.108.3.593

Egan, S. J., Wade, T. D., & Shafran, R. (2011). Perfectionism as a transdiagnostic process: A clinical review. Clinical Psychology Review, 31(2), 203-212. Flaxman, P. E., Ménard, J., Bond, F. W., & Kinman, G. (2012). Academics’ experiences of a respite from work: Effects of self-critical perfectionism and perseverative cognition on postrespite well-being. Journal of Applied Psychology, 97(4), 854-865. https://doi.org/10.1037/a0028055

Flett, G. L., & Hewitt, P. L. (2006). Positive versus negative perfectionism in psychopathology: A comment on Slade and Owens’s dual process model. Behavior Modification, 30(4), 472-495. 

Frost, R. O., Marten, P., Lahart, C., & Rosenblate, R. (1990). The dimensions of perfectionism. Cognitive Therapy and Research, 14(5), 449-468. (This original paper introducing the FMPS discusses the six dimensions of perfectionism, including Organization, and how they can be adaptive or maladaptive.)

Hamachek, D. E. (1978). Psychodynamics of normal and neurotic perfectionism. Psychology: A Journal of Human Behavior, 15(1), 27–33.

Hewitt, P. L., & Flett, G. L. (1991). Perfectionism in the self and social contexts: Conceptualization, assessment, and association with psychopathology. Journal of Personality and Social Psychology, 60(3), 456-470. doi: 10.1037/0022-3514.60.3.456

Mudrack, P.E. (2004). Job involvement, obsessive‐compulsive personality traits, and workaholic behavioral tendencies. Journal of Organizational Change Management, 17(5), pp. 490-508. https://doi.org/10.1108/09534810410554506

Slaney, R. B., Rice, K. G., & Ashby, J. S. (2002). A programmatic approach to measuring perfectionism: The Almost Perfect Scales. In G. L. Flett & P. L. Hewitt (Eds.), Perfectionism: Theory, research, and treatment (pp. 63–88). American Psychological Association. https://doi.org/10.1037/10458-003

Smith, M., Sherry, S., Vidovic, V., Saklofske, D., Stoeber, J., and Benoit, A. (2019). Perfectionism and the five-factor model of personality: a meta-analytic review. Pers. Soc. Psychol. Rev. 23, 367–390. doi: 10.1177/1088868318814973

Stoeber, J. (2014). Perfectionism. In R. C. Eklund & G. Tenenbaum (Eds.), Encyclopedia of sport and exercise psychology (Vol. 2, pp. 527-530). Sage. .

Stoeber, J., & Otto, K. (2006). Positive conceptions of perfectionism: Approaches, evidence, challenges. Personality and Social Psychology Review, 10(4), 295-319. doi: 10.1207/s15327957pspr1004_2

Suh, H.N., Pigott, T., Rice, K.G., Davis, D.E., & Andrade, A.C. (2023). Meta-analysis of the relationship between self-critical perfectionism and depressive symptoms: Comparison between Asian American and Asian international college students. Journal Counseling

personas new